Ebba Ahlström

Ni har säkert hört talas om Second Life. Det är ett online- dataspel.
Föreställ dig The Sims fast med bättre grafik, många fler funktioner och större möjligheter. Du skapar en peroson och ett konto. Det kostar nämligen att spela. Sedan går man omkring i dataspelet, pratar med folk, skaffar hus eller lägenhet någonstans. Kan vara i Sverige, kanske i Japan eller varför inte i Paris? Du äter sover, tränar, pluggar, skaffar jobb, tjänar pengar, dejtar, gifter dej, skaffar barn, shoppar kläder eller möbler till ditt hus, köper bil, målar, sjunger, dansar, reser, spelar golf, tittar på TV, träffar dina vänner och mycket mycket mer! Visst blir man lockad? Men tänk efter. Visst, det finns mycket coola saker man kan hitta på i datorns magiska värld. Man kan skapa sig själv och välja sitt utseende, man kan prata med andra människor på ett sätt som man kanske aldrig hade vågat i verkligheten, man passar i alla kläder, man kan tjäna flera miljoner på jobbet fast man i verkligheten inte tjänar mycket alls. Det kan vara hur kul och spännade som helst, men frågan är HUR mycket tid, energi och pengar man ska lägga ner på ett data- spel? Jag kan inte fatta att så många vuxna människor framför allt i USA slösar bort sitt liv på ett spel! Det börjar med en rolig grej men tillslut är spelet det ända som betyder någonting. Männsikor slutar äta, sova, jobba. De gifter sej i Second Life, de skiljer sig i verkligheten, de är rika i Second Life och luspanka i verkligheten, de tränar i Second Life och sitter bara framför datorn i verkligheten! Hemskt! Men samtidigt kan jag förstå att man dras till det. Allt man kan göra, alla vänner man får..
Mamma berättade om en kille som tjänade 50.000 dollar om dan för att han sålde lyxbåtar till rika männsikor i Second Life. Tänk att han på något ofattbart sätt har tillverkat båten i spelet! Jag kan inte förstå det, och tänkt att folk köper en låssasbåt för 50.000 dollar. 50. 000 rikitga dollar. Det är fanemej helt sjukt. Och man kan våldta barn också, visst är det hemskt?! Man kan bara gå fram till en liten flicka i spelet, trycka på en knapp och våldta. Den som har kommit på det måste vara psykist sjuk.
 


Du kan skaffa dej killen du vill ha genom att skapa dej själv som HAN vill ha dej. Gillar han blonda eller rödhåriga tjejer? Vill han att du ska vara rolig eller kramgo? I Second Life kan du vara hur du vill. Men kan man verkligen vara kär i ett spel? Svar: Nej.


Ta planet, åk på semerster! Njut av sol och magiska bad. Men inse skillnaden. Vad föredrar du? Att bada i spelet eller i verkligheten?

Det finns hur många kläd- butiker som helst. Butiker som finns i verkligheten också. Amarican Apparel och Gucci tillexempel. Det kommer nya mobiltelefoner, likadana som i verkligheten. Man kan köpa smink från olika märken som finns på riktigt. Ja som du hör är möjligheterna väldigt stora och visst blir man lite sugen? Men Second Life är helt enkelt ett spel för männiksor som inte har något rikitgt liv. Second Life är demprimerande och dumt!
Var dej själv, du är fin som du är. Spela Real Life istället!