En liten kärleks- dikt

(Och snälla ta inte förgivet att det handlar om mig!)
Jag VILL, jag KAN, jag VÅGAR, jag SKA
Ett två tre på det fjärde ska det ske, 
på det femte gäller det
på det sjätte... händer ingenting ?
Varför? 
Det känns så enkelt just nu i denna stund 
Bara ett ord. ETT ord
Just nu är jag stark, men i morgon är jag svag. Det har jag lärt mig nu.
Jag kan inte, jag vågar inte och jag ska... nog inte heller... Men jag VILL, ja det vill jag
Jag fingrar på näsan som blir större och större
Händerna växer
Fötterna växer
Hela jag förvandlas till en slemmig gris
Det ända som krymper är min mun
Jag får inte fram ett ljud, eller jo ett litet litet ljud, en viskning, ett skrik inifrån. 
Du ser en liten stund på grisen, en liten liten sekund möter jag din blick
Sen ler du, men inte mot mig, mot någon annan
Jag sväljer en klump, hård som sten
Benen skakar, hela jag skakar
Ögonen svider, men ingen ser
/EbbaBebbaDearestGrodanLillaGummanPrinsessanDockanÄlskling

Kommentarer
Postat av: Gabriella

Du är ju jätte- duktig på att skriva dikter

2009-11-18 @ 09:03:12

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0